åh, är fortfarande hur glad som helst! :)

Har suttit 1 timme med mamma i telefon idag :) vi diskuterade allt som har med USA att göra. Åh det känns så himla underbart!
När jag och mamma lagt på så ringde Emelie, så då satt jag i telefon med henne i drygt 1 timme :D Alltid lika kul att prata med henne! <3 Vi diskuterade studenten, balen och självklart USA :) Hon tar studenten nästa vecka och självklart kommer jag att stå där med tårar i ögonen och vara minst lika glad som henne :D Efter kortege och allt det där så är jag bjuden hem till hela hennes släkt på studentmiddag och allt såntdär :O pinsamt, men kul :D
Jag har kommit på världens bästa studentpresent till henne också :D

Och om 3 veckor tar jag studenten. Shit.
Känns overkligt som fan. Är långt ifrån klar med alla uppgifter som ska in och ah, har ingen studentkänsla alls! :P
Men det kommer väl ! :)
Ska bli skönt att få sluta skolan nu! 13 år med pluggande är snart över! Helt overkligt!

Nu är det project runway på Tv :D och jag sitter bänkad med ett äpple och ett glas vatten! Mums :)

God natt ! PUSS


Sharon och jag! :)



Du är gåtan jag aldrig löser klart.
Du är den som jag alltid kommer hålla kär!

Jag är så glad just nu så att jag skakar. Jag har världens största leende på läpparna och det pirrar i magen!
Jag tror detta är den bästa dagen i mitt liv, this far! :D

Det började med att jag kom hem från skolan, jag hann knappt komma innanför dörren innan Erika ringde. Hon kom in på skolan!! ÅH, jag visste det! :D:D:D Är så otroligt glad för hennes skull! Jag visste att hon skulle fixa det! :D
När jag pratat klart med henne så tänkte jag att jag skulle kolla min mail och se hur det gick med Au pair sökandet. Och shit... jag har fått en familj!!! Helt otroligt! Jag ska verkligen åka till USA ett helt år HELT själv!!
Men än så länge är det inte klart, famijen kommer att ringa mig först så får vi prata med varandra och se om det känns rätt..
Men Gud, en familj med 5 barn.. Strax utanför Chicago...Åh, jag vill att dom ska ringa nu! :D

Ne, nu måste jag sansa mig. Ta några djupa andetag och lugna ner mig. Och sluta le, får snart kramp i kinderna! :D

PUSS

Idag när jag kom hem låg det ett stort och tjock rosa/vitt kuvert på köksbordet...Det var ifrån Cultural Care. Har nu fått alla mina inloggninsuppgifter och papper som ska fyllas i och skickas in. Jag börjar bli nervös på riktigt nu. Ska verkligen jag, lilla pyttelilla jag, åka helt själv till USA för ett år? Åh, en del av mig skriker efter att få åka, lära mig nya saker, träffa nya människor, klara mig själv samtidigt som en annan del av mig gråter för att jag ska lämna mina nära och kära här hemma.
Jag vet att jag vill åka, att jag kommer att åka. Men shit, kommer jag klara mig helt själv i ett helt år?! Ne, jag måste börja tro på mig själv. Lita på mina kunskaper.
Det kommer att gå bra!!

Jag antar att jag borde sätta mig och plugga nu...har massa saker som ska in så fort som möjligt.
Svenska B uppsatts
Historia Kompletering
Idrott och hälsa A inlämning
Historia grupparbete
Religions inlämning
Jag lovar att jag glömt något nu. It sucks... Jag har numera inget liv utan pluggar konstant.

Ensam är stark...Eller?
jag är inte stark ensam. Utan mina vänner just nu vet jag verkligen inte vad jag skulle göra. Jag tror inte jag skulle klara av att gå upp ur sängen utan dem. Det är dem som är ljuset i mitt liv just nu, dem som får mig att le, de  som får mig att kämpa i skolan. Jag skulle aldrig med ord kunna beskriva vad dem gör för mig och vad de betyder för mig.
Jag önskar bara att jag kommer få ett tillfälle att stötta dom precis lika mycket som de stöttar mig.

På torsdag så ska jag göra något som jag aldrig trodde jag skulle gå igenom. Ett polisförhör. Men jag är glad över att jag inte behöver gå dit själv. En av jordens största änglar har lovat att följa med för att stötta mig. Och jag vet inte hur jag ska kunna säga tack till henne. Det finns inte ord till det. Jag skulle köpa hela jorden till henne om jag kunde. Jag skulle ge henne allt jag äger och har.
Men hon har redan det mest värdefulla jag kan ge henne, den speciellaste platsen som någon kan ha i mitt hjärta! <3

Ensam är inte stark.

Det är inte lätt när det är svårt...
Och just nu är allting svårt känns det som. Skolan tar all kraft ifrån en. Alla uppgifter som ska göras innan studenten, allt man ligger efter med, alla förberedelser inför studenten...Allt, just nu känns studenten så himla långt bort. Det känns som om jag inte kommer klara det. Jag kommer inte få ihop det. Så mycket att göra, så lite tid.

Vet inte ens varför jag skaffade den här bloggen. För att klaga? För att skriva av mig? För att nån ska tycka synd om mig? Nee, inte det sista iaf, för det är ju ingen som vet om att jag har den.
Får se om jag ens kommer att änvända den. Jag hoppas det. Det kanske kan bli en hjälp?
Alla säger ju att man behöver prata av sig. Och jag kan inte prata med nån. Så detta kanske är mitt sätt att prata av mig...Mitt sätt att klara mig igenom alla svårigheter.

Jag ska göra mitt bästa. Mitt bästa att kunna skriva det jag känner och ta mig tid till att skriva.

Nu ska jag ägna resten av kvällen till att plugga...
Förhoppningsvis hinner jag klar med Inlämningen i människor i behov av stöd... som skulle vart inne i februari..

Kram